FatigueFree - Min väg ut ur Kronisk trötthet

Mot bättre hälsa

Russell Stubbs' Optimum Energy Course har inneburit en enormt stor förändring i mitt liv. Det handlar inte bara om att bli fri från Kronisk trötthet, utan det berör alla delar av livet. Mitt liv är så oerhört mycket bättre nu, och då har det ändå bara gått några få månader sedan jag gick kursen. Framtiden, och hela livet, ser nu oerhört ljust och hoppfullt ut.

Hälsa
Jag kan nu åka in till stan, och ge mig ut och köra bil i princip när jag vill. Jag undviker dock att göra det om jag känner mig riktigt hängig pga förkylning eller liknande, men det tror jag är ganska normalt. I hela den här resan mot hälsa och friskhet ingår ju också att komma fram till vad som faktiskt är normalt. Även en helt frisk person känner sig ju trött och hängig ibland, och blir sjuk då och då.

Jag sover mycket bättre nu, har lättare att somna och sover djupare och mera ostört. Och om jag någon gång vaknar under natten går det oftast lätt att somna om igen. Jag är numera "normalt" trött när jag vaknar på morgonen, och även om jag någon gång har sovit lite dåligt så piggnar jag till rätt fort och kan fungera som vanligt under dagen.

Koncentrationsförmågan och minnet har blivit bättre, att t ex betala räkningarna är inte längre något problem. Och jag bakade muffins till en släktträff för några veckor sedan, och det gick nästan av sig självt. Jag behövde inte stå och undra vad jag hade lagt i och inte. :-)

Jag undviker fortfarande actionfilmer, jag försöker medvetet välja mer positiva saker att se. Men när jag någon gång ser något lite mera upprörande på tv så blir jag inte alls lika påverkad, och jag kan skaka det av mig mycket fortare. Och när en telefonförsäljare ringer säger jag nu bara "nej tack" och lägger på luren, inget stresspåslag där heller.

Jag har gradvis börjat vara mer aktiv, jag plockar och städar, tvättar och diskar, och njuter verkligen av att kunna göra det! Det är inte alla som står och gläds över att diska, men jag gör det! Det är ren och skär glädje över att faktiskt kunna vara aktiv istället för att ligga i soffan som ett slakt. Den feber, migrän, influensasymptom och magsjukesymptom jag fick förut när jag tagit i för mycket är borta. Underbart!!!

Mitt immunförsvar är betydligt bättre nu. I skrivande stund är det slutet av oktober och jag har bara haft två förkylningar hittills i höst, och båda gångerna har jag kunnat vara uppe och hyfsat aktiv trots det. Faktum är att jag tror att barnen har varit lite mer sjuka än jag den hösten, och jag kan inte minnas när det senast var på det viset.

Hjärtobehaget som skrämde mig så hemskt förut har jag knappt känt av alls de senaste månaderna. Bara någon enstaka gång har jag känt att hjärtat gått lite i otakt och det var i samband med en del stress jag kände av. Det gick dessutom över nästan direkt, och jag blev inte ens orolig.

Efter den där första promenaden på 300 m under andra dagen på kursen har jag sakta men säkert utökat promenadsträckan. Nu ca tre månader efter kursen går jag ca 3 km, 2-3 gånger i veckan!!! Inte illa för någon som för bara några månader sedan funderade på att skaffa rullstol för att komma ut överhuvudtaget. I början var jag rätt ostadig på benen och ganska orolig för att krascha eller kanske inte ta mig hem igen när jag var ute och gick, men den rädslan är borta nu. Nu kan jag lita på att kroppen orkar hem också utan problem, och skulle jag ibland känna mig extra trött så använder jag bara teknikerna jag lärde mig och då känns det bättre igen.

Jag märker också att kroppen tar emot den fysiska träningen på ett helt annat sätt. Nu reagerar den mer normalt på ansträngning: jag blir trött i musklerna direkt efter, men en dag eller två senare känner jag att kroppen har svarat på träningen och blivit lite starkare och piggare. Det är en underbar känsla att kroppen svarar så bra på träningen, nu är det möjligt att bygga upp både kondition och muskelstyrka. Och det är så härligt att inte behöva vara rädd för att krascha längre, något jag var livrädd för innan kursen. Faktum är att jag inte har haft en enda krasch efter att jag gick kursen, trots att jag har varit oerhört mycket mer aktiv. Det finns nästan inte ord att beskriva vilken underbart härlig känsla det är!!!

Relationer
Jag har nu mera ork att engagera mig i familjen, jag orkar lyssna mer på barnen, hjälpa dem med läxorna när det behövs, och jag kan läsa böcker för dem utan att vare sig bli andfådd eller trött. Jag har tagit över mer av hushållsarbetet med matlagning, tvätt och städning, och det är något min man verkligen uppskattar. :-) Jag har till och med börjat röja i högarna som samlats under tiden jag inte hade någon ork att ta tag i något, och rensar ut en massa gammalt skräp som bara blivit liggande tidigare.

Jag kan följa med familjen på utflykter mer än tidigare, och jag var med på en släktträff för några veckor sedan utan några större problem, jag tyckte faktiskt det var väldigt roligt. Det hade helt enkelt inte varit möjligt tidigare. Härom veckan t ex åkte jag och min man in till stan för att rekognosera inför ett större inköp, vi stannade på sju olika ställen och jag hängde med in och tittade i alla sju butikerna. Tidigare hade jag inte ens orkat följa med i bilen, utan jag hade stannat hemma och min man hade fått sköta alltihop själv.

Ekonomi/arbete
Jag har inte börjat jobba ännu, och just nu känns det som att det är en bra bit kvar till det. Men jag har börjat drömma om vad jag skulle vilja hålla på med, och det känns inte längre som någon utopi. Jag känner mig mer och mer säker på att med tiden så kommer jag att kunna göra i princip vad jag vill, hälsan och orken återvänder i allt högre grad.

Välbefinnande
Jag mår så mycket bättre nu, och känner en helt annan trygghet och framtidstro. Jag ser ju hur mycket bättre jag har blivit på bara 2-3 månader, och jag har ju ett helt liv framför mig. Ångesten och oron som tidigare var med mig hela tiden är nu rejält reducerad. Jag har mycket lättare att hitta lugnet och närvaron i nuet, och att verkligen uppskatta och vara tacksam för mitt liv.

Skuldkänslorna som var så djupa förut, pga allt jag inte kunde göra och att jag inte var någon vidare mamma eller fru, har också minskat rejält. Jag har börjat fundera på och drömma om vad jag skulle vilja göra i framtiden, och vad jag skulle vilja jobba med. Där var det helt låst tidigare, jag hade inga drömmar alls (annat än att bli frisk) och framtiden skrämde livet ur mig. Jag är nu inte längre rädd att sitta fast i Kronisk trötthet resten av livet, jag är faktiskt på väg att bli frisk!